The term ‘Anthropocene’ was first used in the year 2000 to refer to the current time period in which human impacts are at least as important as natural processes. It is currently being considered as a potential geological epoch, following on from the Holocene. While most environmental scientists accept that many key environmental parameters are now outside their Holocene ranges, there is no agreement on when the Anthropocene started, with plausible dates ranging from the Late Pleistocene megafaunal extinctions to the recent globalization of industrial impacts. In ecology, the Anthropocene concept has focused attention on humandominated habitats and novel ecosystems, … Continúa leyendo Corlett (2015). The Anthropocene concept in ecology and conservation
La crisis ecológica y social que afecta la vida en la Tierra se ha convertido en emergencia planetaria. Las causas profundas de esta emergencia están enraizadas en la visión antropocéntrica del mundo. La crisis, devenida en crisis civilizatoria, ha motivado traspasar una frontera hacia una nueva era geológica caracterizada por el asentamiento sedimentario fósil de restos derivados del metabolismo industrial de la actividad humana: el Antropoceno. Sin embargo, en esta historia el ser humano también fue capaz de construir un concepto, la sostenibilidad, que dota de esperanza a la vida del planeta. Este trabajo identifica y describe el antropocentrismo como … Continúa leyendo JMGB (2022). Antropoceno: hacia una sostenibilidad en clave ecosocial.
(,,,) El Antropoceno bautiza una época geológica fruto de una manera de entender nuestra reciprocidad con la biosfera y con el resto de seres vivos y seres humanos. Un pensamiento antropocéntrico que se ha convertido en hegemónico y que contempla el desarrollo de las sociedades humanas como independiente de las limitaciones ecológicas del planeta. En el Antropoceno nos encontramos ante una encrucijada. Podemos seguir el camino actual que nos lleva a un irremediable descrecimiento material y al posible colapso que nos dibujaba Ban Ki-Moon, cuando era secretario general de la ONU y decía: “Tenemos el pie atorado en el acelerador y vamos directos … Continúa leyendo JMGB (2021). Érase una vez el Antropoceno. El discreto encanto de educar para la sostenibilidad
Ikuspegi soziala ere aintzat hartuko duen Ingurumen hezkuntzaren defendatzailea da Jose Manuel Gutierrez. Urtetan arlo horretan irakasle aritua, 2005etik Ingurumen hezkuntzako aholkulari pedagogiko dabil Bilboko Ingurugelan. Gizakiok inguruarekin harremantzeko dugun moduaz, natura defizitaz, Greta Thunberg fenomenoaz eta ikasleen artean aktibismoa bultzatu beharraz mintzatu zaigu, bakarka egin ditzakegun “ekokeinuak” baino eraginkorragoa delako “taldean eta elkarrekin sozialki eragitea”.
Gaur egun, filosofia berdea lehen lerroan dagoela dirudi, baina zenbat du mamirik gabeko aldarrikapen hutsetik? Euskal Herriko ikastetxeetan zein da ingurumenak benetan duen lekua? Pertzepzio orokorra da filosofia berdea modan dagoela, baina ez dut uste: klima aldaketaren aurka, plastikoen inguruan… mugimendua badago duela urte batzuetatik, baina gero hori ez da botoetan islatzen eta filosofia hori benetan garatu nahi badugu bestelako planteamendu politikoa behar dugu. Enpresek erabiltzen dute ekologia balio gehigarri gisa, produktuak hobeto saltzeko eta ezkutuan zikintzen dutena garbitzeko, baina horren guztiaren atzean kapitalismo berdea dago: kapitalismoa eta berdea oximoronak dira, esanahi kontrajarria dute, eta ez da hirugarren zentzurik bultzatzen. Kapitalismoak ez baditu planetaren mugak kontuan hartzen, ezin du berdea izan.
Hezkuntzak berriz, gurean, aspalditik lotura zuzena izan du naturarekin eta hori ikastetxeetan islatu da. 1970eko hamarkadan irteerak egiteko gogoa erakutsi zuen hainbat irakaslek, 80koan ekosistemei-eta loturiko proiektuak egiten hasi ziren, eskolako lehenengo baratzeak abiatu zituzten… eta areagotzen joan da interes hori. Mende honetan Agenda 21ek eman dio bultzada ingurumen hezkuntzari.
Ingurumen hezkuntza baino gehiago, Ingurumen hezkuntza ekosoziala aldarrikatzen duzu, iraunkortasuneranzko hezkuntza. Hitzen eta terminoen debatea oso gustuko dut; nik ingurumen hezkuntza aldarrikatzen dut, baina gizartean ingurumen kontzeptua ekologiarekin eta naturarekin bakarrik lotu ohi da, eta albo batera uzten da esparru sozialarekin duen lotura. Hori konpondu nahian, Unescok berak proposatu zuen izen aldaketa: garapen iraunkorrerako hezkuntza. Baina garapen iraunkorraz hitz egitea da kapitalismoaren ikuspegi bat bultzatzea, garapen jakin batez ari den heinean. Nahiago dut iraunkortasuneranzko hezkuntzaz aritu, edo hezkuntza ekosozialaz, hezkuntza ekosoziala delako behar dugun trantsizio prozesua eragin dezakeena (trantsizio energetikoa, ekonomikoa, soziala, zaintzarena…).